BUUUH!

| Allmänt
 
I år är min halloweenutklädnad rätt uppenbar och lätt att förstå, men jag tycker personligen att jag lyckades cirkus 95%. Jag hade velat haft en ljusare grå mössa och en lite mer liknande tröja ;) Men tycker ni inte att Brímir blev spot on!?
 
Sååå, vad är jag? ;)

Buggen som förstörde stämningen

| utvärderingar
 
 
Jag talar såklart om ljuset i skogen när man skulle hämta Rob. Blev helt förvirrad när jag red in och det blev dag helt plötsligt, och eftersom karaktären inte verkade reagera över huvudtaget trodde jag det var en bugg (Även om jag hört att ljussättningen hade ändrats). När jag lämnat Rob i smugglargrottan och återvände efter statyn, ja DÅ reagerade karaktären på att ljuset var annorlunda. Och då var jag helt ur stämning på en gång. Att det istället för natt blev skymning när man red ur skogen måste bara vara en bugg, var tvungen att starta om spelet för att komma tillbaka till stjärnhimmeln.
 
Men kudos till uppdraget, det var verkligen superspännande och jag älskar när man blir jagad i SSO, skulle vilja bli jagad i varje lopp, tänk vad fort mina hästar skulle bli levlade då, haha! Usiku är definitivt den mest skrämmande varelsen i SSO, tveklöst! Fast den ser nästan ut som en pokemon, haha. Flickan var verkligen obehaglig, men fy vad länge man behövde följa efter henne där hon haltade fram. Tappade lite sugen även där ett tag. Väldigt söt flicka egentligen, om man bortser från hela "Jag är ett monster som tänker skapa evig mörker i Jorvik, muhaha!".
 
Men bäst av allt var ju när man skulle placera ut rökelserna och fick möjligheten att utmana ödet lite grann och ta sig så nära Usiku som möjligt. Hua, fick smårysningar när jag var nära att bli fångad, haha!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En väldans tystnad

| IRL
En tiominuters "doodle" i photoshop på Conny.
 
 
 
Här har ni anledningen till den plötslga tystnaden på bloggen. Förra fredagen hämtade jag nämligen hem den fyra veckor gamla tamråttan Cornelius. Men i mun heter han oftast bara Conny. Nu är han hela fem veckor och tre dagar och jag känner mig som en nybliven mamma som räknar varje dag, haha! Han har blivit otroligt bekant med mig och lägenheten under den korta tiden som gått, och som ni förstår har en väldans massa uppmärksamhet landat på honom, vilket har tagit bort en del från både bloggen och SSO. Men nu har min hyperaktiva iver lagt sig och jag kan lägga lite tid på både spel och blogg, men hur underbart söt är han inte?
 
Mellan vänner och släkt är det rätt jämt uppdelat på om de uppskattar råttinförskaffningen eller inte, jag vet att just tamråttor är ett svårt djur att älska då många ser dem som ohyra. Men jag har alltid älskat råttor då de är så kloka och snabblärda, och egentligen är smidiga små hundar. Och jag måste egentligen ha något att ta hand om för att orka ta hand om mig själv, en rätt klumpig egenskap jag har ;)
 
Tycker ni råttor är ohyra eller (som jag) smarta små individer som utgör en utmärkt kamrat?