Lite frånvarande

| IRL
 
Bloggen har stått lite tom och det är inte utan anledning. Jag har nämligen varit och pussat, gosat, ridit och upplevt hur det är att vara med den här fjordingen igen. Jag var medryttare på henne när både hon och jag var sexton år gamla, och det är den enda hästen som jag älskat av hela mitt hjärta. Håll på att börja gråta när jag såg henne efter fyra år ifrån varandra, bara kastade mig runt hennes hals och grävde ner min hand i hennes redan tjocka päls.
 
Hon flyttade nämligen från att vara fem minuter gångavstånd till fyrtio minuter motorväg från mig, under en tid när jag heller inte hade körkort. Jag var faktiskt ut och hälsade på en kortis när jag ändå var i krokarna för något år sedan, men jag hann liksom aldrig stanna upp och andas ut och bara njuta. Nu ska jag hjälpa ägaren igen och sätta igång henne, hon har blivit rätt rund och det ska bort. Kondition ska förbättras så det blir mycket ut och trava långt och länge. Hon är absolut ingen häst som jag kommer utvecklas på mer än jag redan gjort, vi kommer aldrig komma ut på banorna och hon är ingen optimal häst för mig. Jag ska bara lätta lite på ägarens hektiga schema och samtidigt få umgås med och hjälpa den absolut bästa fjordingen i hela landet att må så bra som möjligt!
 
Är det inte helt otroligt hur man kan känna så enormt mycket känslor till ett djur?

Aaliyah Graywright

Men va roligt! Jag glädjs med dig och hoppas att lyckan går din väg. :D

Svar: Vad vänligt! Tack så mycket och detsamma! :)
archyard.blogg.se







 NAMN


 MAIL


 BLOGGADRESS




SPARA?