Hon backar!

| nyheter
Innan vi snackar om något annat vill jag bara höja något till skyarna. Från och med uppdateringen idag backar våra karaktärer när vi håller ner s/↓-tangenten, och jag är så lycklig att jag kunde gråta. Alla gånger man snurrat runt och förbannat sig över att man glömmer trycka ner shift-tangenten så Piper far iväg i all världens fart.
 
Tidigare tycker  jag att styrningen på våra karaktärer varit kasst. Men ändå inte riktigt så kasst att det stört mig vansinnigt. Det blev en så härlig överraskning att de förbättrat något man inte ens la en tanke åt, trots att det behövdes förbättring. 
 
Provade även de nya kameravinklarna, och i ärlighetens namn är jag lite kluven. Gillar inte riktigt att kameran är längre från karaktären, ska man ta en "helbild" som den under, trycka in den i en blogg på 700px inläggsbredd förlorar bilden rätt mycket detaljer. Ekipaget försvinner också nästan helt ur bild vissa gånger, och man vill nästan bara lägga handen på bildskärmen och trycka ner vinkeln. Däremot superdiggar jag det faktum att kameran följer med, även när man hoppar och svänger. Det är svårt att förklara, men tidigare har vinkeln liksom låst sig efter ett hopp, och för att fortsätta se framåt var man tvungen att med datormusens högerknapp ställa in kameran själv. Har inte provat köra lopp i den här vinkeln, kanske funkar gudomligt mycket bättre! 
 
 
 
Ja, hörrni. Det var ju lagom timing att stjärnorna skulle komma dagen efter jag blev klar med levlingen,hahah. Men det nog lite så min tur fungerar. Självklart kommer jag ligga dessa stjärnor i hälen, 89 plockade och 14 på vift. Tydligen är det en utav stjärnorna som ligger i Pir 13, och som heller inte syns under mina upptäckta platser? Underligt.
 
Här ser ni var stjärnorna (Eller nja, alla utom den på Pir 13) ska finnas. Nu sätter vi igång! 

Crimson King

| utvärderingar
...fick den underbart snygga valacken heta! Än så länge i alla fall, var bara så toppensugen på att få hem ett engelskt fullblod att jag gav upp vid namngivningen. Hade velat kalla honom för Teobaldo eller D'Abato (Eller Cesare efter crazyman-Borgia, kanske rentav döper honom till Cesare??)  och har heller ännu inte kommit på något vackert smeknamn till denne Stephen King-döpta varelse. Information om honom kommer när hon med beslutsångest har bestämt sig.
 
Men nog om det. Anledningen till varför det blev ett inlägg idag var pågrund av den störande missen i animeringen, på dessa förövrigt nästan flawless hästarna. Nämligen det faktum att pälsen och svansen verkar vara i en helt annan dimension där ljuset träffar från höger, medan manens ljuskälla kommer från vänster. Jag hoppas verkligen att det har blivit någon miss med detta och att fullbloden inte kommer fortsätta vara såhär i all evigheters evighet, för då kanske jag blir galen och kastar valacken till försäljning. På jämföringen på de två nedre bilderna ser man en klar tydlighet om hur manen på något vis "snort" om sig och hamnat åt fel håll. I skuggor blir alla färger liite kallare och man ser tydligt att det i motljus sitter en varm man på en kall häst, och sedan tvärtom i direktljus.
 
 
 
 
 
Och välkommen tillbaka till mig! Just nu är det lite full rulle så kommer inte lova någon ytterligare uppstart av bloggen snarast, men jag har absolut planer på att komma igång här igen!
 
Edit: Jag kommer absolut att slänga upp den "gamla" designen så länge för att få väck den otroligt tråkiga och gråa vinterdesignen. Tjoflöjt!

Buggen som förstörde stämningen

| utvärderingar
 
 
Jag talar såklart om ljuset i skogen när man skulle hämta Rob. Blev helt förvirrad när jag red in och det blev dag helt plötsligt, och eftersom karaktären inte verkade reagera över huvudtaget trodde jag det var en bugg (Även om jag hört att ljussättningen hade ändrats). När jag lämnat Rob i smugglargrottan och återvände efter statyn, ja DÅ reagerade karaktären på att ljuset var annorlunda. Och då var jag helt ur stämning på en gång. Att det istället för natt blev skymning när man red ur skogen måste bara vara en bugg, var tvungen att starta om spelet för att komma tillbaka till stjärnhimmeln.
 
Men kudos till uppdraget, det var verkligen superspännande och jag älskar när man blir jagad i SSO, skulle vilja bli jagad i varje lopp, tänk vad fort mina hästar skulle bli levlade då, haha! Usiku är definitivt den mest skrämmande varelsen i SSO, tveklöst! Fast den ser nästan ut som en pokemon, haha. Flickan var verkligen obehaglig, men fy vad länge man behövde följa efter henne där hon haltade fram. Tappade lite sugen även där ett tag. Väldigt söt flicka egentligen, om man bortser från hela "Jag är ett monster som tänker skapa evig mörker i Jorvik, muhaha!".
 
Men bäst av allt var ju när man skulle placera ut rökelserna och fick möjligheten att utmana ödet lite grann och ta sig så nära Usiku som möjligt. Hua, fick smårysningar när jag var nära att bli fångad, haha!